Energikontor Syd har skrivit på Borgmästaravtalet för Klimat och Energi

Är ni en kommun som är intresserad av att skriva under Borgmästaravtalet för Klimat och Energi - hör av er till oss så kan vi berätta mer hur det fungerar, vad ni behöver göra och hur vi kan hjälpa er med detta.

Nya avtalsparter förbinder sig att arbeta för genomförandet av EU:s mål att minska växthusgaserna med 40 % fram till 2030 samt att anta en integrerad strategi för begränsning av och anpassning till  klimatförändringar. Det nya integrerade borgmästaravtalet för klimat och energi lanserades av Europeiska kommissionen den 15 oktober 2015. Det finns tre grundpelare i det utvidgade avtalet – begränsning, anpassning samt säker och hållbar energi till överkomligt pris.

Städerna står för mer än hälften av växthusgasutsläppen och därför är deras engagemang väsentligt i kampen mot den globala uppvärmningen. Kommunerna som skriver på Borgmästaravtalet ska sammanställa en grundläggande utsläppsinventering och presentera en åtgärdsplan för hållbar energi som antas av kommunfullmäktige inom ett år från den officiella anslutningen till avtalet. Vartannat år sedan åtgärdsplanen presenterats ska rapporter om genomförandet godkännas av kommunfullmäktige och publiceras. 

Vad pågår ute i kommunerna?

Energikontor Syd fungerar som ett stöd och bollplank åt de kommuner i regionen som har signerat eller kommer att signera Borgmästaravtalet. I dagsläget är det runt tusen städer och kommuner runt om i Europa som har skrivit på Borgmästaravtalet.

I vår region har tolv kommuner skrivit på:

Blekinge län

Karlskrona

Ronneby

Kalmar län

Borgholm/Mörbylånga

Högsby

Kalmar

Oskarshamn

Kronobergs län

Alvesta

Lessebo

Ljungby

Älmhult

Växjö

Det finns lagkrav, ekonomiska stöd och internationella initiativ som formar och påverkar kommunernas energiplanering. Att kombinera dessa på ett enhetligt sätt är utmanande men möjligt. Det gäller att identifiera likheter och skillnader för att undvika dubbelarbete och få mest nytta.

Energiplan

Det finns lagkrav på framtagning av en energiplan om tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen ska främja hushållning med energi och säkerställa tillförsel.

Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en plan för tillförsel, distribution och användning av energi beslutad av kommunfullmäktige. Målen med planen är att främja hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Därför ska en analys av planens inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser ingå.

Energiplanen brukar innehålla information om utvecklingen av energitillförseln och energianvändningen i kommunen de senaste åren samt om den förväntade utvecklingen. Detta ger grund till planens åtgärder och möjliggör uppföljningen av planens påverkan på energin och miljön.

Planen ska innehålla mål för energitillförseln och användningen samt åtgärder för att nå dessa. Energieffektivisering och minskad klimatpåverkan från energisystemet är vanliga mål i energiplanerna.

Energibalans

En energibalans redovisar energitillförsel, produktion, distribution och användning i kommunen samt dess klimatpåverkan.
Vissa kommuner tar fram en fördjupad analys av energiproduktion, energianvändning och fossilt koldioxidutsläpp i kommunens geografiska område. Energibalanserna brukar användas som underlag för beslut om åtgärder (till exempel inför beslutet om en energiplan) och som verktyg för att i efterhand följa upp åtgärdernas påverkan.

En energibalans brukar baseras på SCB:s regionala och kommunala energistatistik som vidare kompletteras med lokal kunskap om lokal energiproduktion från sol, vind och biobränsle samt om energianvändningen i trafiken och för uppvärmning av hushåll och fastigheter. Koldioxidutsläpp kan beräknas genom faktorer eller hämtas ifrån Nationella emissionsdatabasen.

Energikontor Syd kan hjälpa er att ta fram en energibalans för ert område.

Borgmästaravtalet

Borgmästaravtalet är ett internationellt avtal till vilket kommuner och städer kan ansluta sig för att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av koldioxidutsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion och energianvändning. Det kostar inget att ansluta sig.

Borgmästaravtalet är ett åtagande att minska koldioxidutsläpp med minst 40 % till 2030 jämfört med basåret (1990). Kommunernas energiplan kan fungera som en åtgärdsplan för hållbar energi i Borgmästaravtalets mening. Koldioxidutsläppsminskning ska redovisas för varje åtgärdskategori. Vartannat år sedan åtgärdsplanen presenterats ska rapporter om genomförandet godkännas av kommunfullmäktige och publiceras.

Enligt Borgmästaravtalet ska kommunerna sammanställa en grundläggande utsläppsinventering och presentera en åtgärdsplan för hållbar energi som antas av kommunfullmäktige inom ett år från den officiella anslutningen till avtalet. Vartannat år sedan åtgärdsplanen beslutas ska rapporter om genomförandet godkännas av kommunfullmäktige och publiceras. Utöver att minska utsläppen förbinder sig kommunen också att öka resiliensen mot klimatförändringarna.

Utsläppsinventeringen görs för basår (1990 föreslås) och innehåller information om energianvändningen i MWh och koldioxidutsläpp i ton för olika energibärare i byggnader, industrier, transporter och avfallshantering i kommunen samt om lokal värme- och elproduktion. Här finns det likheter med energibalansen varifrån data kan hämtas, dock med vissa avvikelser.

Åtgärdsplanen för hållbar energi ska innehålla mål till 2030 som innebär minst 40 % minskning av koldioxidutsläpp genom energieffektivisering och ökning av förnyelsebar energianvändning i kommunen jämfört med basåret. Om kommunens befintliga energiplan innehåller dessa mål kan planen fungera som en åtgärdsplan för hållbar energi i Borgmästaravtalets mening. Åtgärderna kan handla om byggnader, bostäder och industrier, transporter, lokal värme- och elproduktion, kommunal planering, upphandling samt information och stöd till medborgare. Ansvariga, investeringskostnad, tidsplan, förväntad energibesparing och förväntad ökning av produktion av förnyelsebar energi bör redovisas. Det finns krav på att redovisa för den koldioxidutsläppsminskning man förväntas åstadkomma med åtgärderna.

Genom att gå med i Borgmästaravtalet visar kommunen engagemang och en hög ambitionsnivå i klimatfrågan. I Borgmästarförsamlingen utbyter man information och erfarenheter om klimatarbete med många andra kommuner i Europa. Om man söker medel från något av EUs ramprogram för att delta i projekt inom området, så är det oftast en fördel av vara en borgmästaravtalskommun, ibland är det ett krav.

Hur kan dessa verktyg samordnas och nyttjas på ett effektivt sätt?

Energimyndigheten anger i vägledningen ”Stöd för energieffektivisering i kommuner och landsting” att ”energieffektiviseringsstrategin kan dock om så önskas vara en del i en större energi- och klimatstrategi för kommunen som geografisk enhet.” Vägledningen innehåller också tips om statistikinsamling för kommunerna som gör nulägesanalysen till en del i en större klimat- och energistrategi för hela kommunens geografiska område.

Några kommuner har börjat jobba på detta sätt särskilt i samband med en revidering av befintliga klimat- och energiplaner.

Genom att ta fram en energibalans för kommunens geografiska område och komplettera den med uppgifter om kommunalt ägda byggnader och fordon har man en bra grund för framtagning av en klimat- och energiplan som inkluderar en energieffektiviseringsstrategi för den kommunala organisationen.

Borgmästaravtalet ger stöd i framtagningen av ambitiösa lokala energi- och klimatmål, utgör en utmärkt plattform för erfarenhetsutbyte med kommuner och städer runt om i Europa, stödjer arbetet med att kommunicera och informera medborgare samt lyfter upp och marknadsför kommunens energiarbete och klimatengagemang. Om den kommunala energiplanen innehåller mål till 2030 som medför en minskning av koldioxidutsläpp med mer än 40 % jämfört med basåret (1990 föreslås) kan planen fungera som en åtgärdsplan för hållbar energi i Borgmästaravtalets mening. En utsläppsinventering för basåret måste tas fram om denna inte redan finns i befintliga energibalanser samt en beräkning på den förväntade koldioxidutsläppsminskning som åtgärdernas innebär.